2019-10-21 Öppet hus för allmänheten i Magnethuset

Det blev mulet väder naturligtvis när STAR hade bjudit in allmänheten på teleskopvisning och stjärnskådning. Några besökare kom i alla fall till Magnethuset denna kväll, med Gunnar Lövsund och Berndt Balkh som förevisare i kupolen. Nils-Erik Olsson höll ett föredrag, med vackra och pedagogiska ljusbilder, om ”Vårt gåtfulla Universum”. Vår lokal var långt ifrån full, men att döma av alla frågor och den livliga diskussionen efteråt var det en intresserad skara åhörare.

Text: Bertil Forslund

2019-10-14 Att jobba med konstruktionen av ELT, världens största teleskop

Jakob Sagatowski

Än är tiden inte inne för rymdteleskopen att helt ta över från de markbundna instrumenten. STAR-medlemmen Jakob Sagatowski gav i sitt föredrag exempel på några planerade och påbörjade nybyggnads­projekt för jättestora teleskop jordklotet runt. Samtliga kommer att kräva investeringar i flermiljardklassen. Ett av dessa – Extremely Large Telescope (ELT) i Chile – ligger honom särskilt varmt om hjärtat, eftersom han som mjukvaruingenjör deltar i ESO-projektet.

Bygget av fundamentet till ELT uppe i Atacamaöknen på berget Cerro Armazones – inte långt från VLT – invigdes redan 2017 av Chiles president, men mycket återstår innan ”first light”, som är planerat till 2025. I färdigt skick kommer observatoriebyggnaden att i storlek överträffa det välkända ”läppstiftet” i Göteborg och var och en av dess två sidoplattformar skulle kunna rymma nuvarande VLT. Huvud­spegeln får en diameter på rekordstora 39 meter och kommer att bestå av 798 sexkantiga spegelsegment, vart och ett med ett underhängande paket av kylrör, elkablar och allehanda elektroniktillbehör. Och datorstyrda precisions­domkrafter, eftersom optiken naturligtvis är adaptiv.

Jakob, vars huvuduppgift är att se till att ELT:s alla spegelsegment kommer att få ström och uppföra sig korrekt under observationsnätterna i framtiden, gav flera exempel på utmaningar i konstruktionsarbetet. Han har också lovat att ge en utförligare beskrivning av det arbetet i en kommande artikel i STELLA.

Text: Bertil Forslund

 

Prenumerera på nyhetsbrev från STAR

Nyhetsbrev

Vill du få information om vad som händer i STAR och på himlen?

Jag kommer att skicka ut ett nyhetsbrev via mail ca 3-4 gånger per månad under terminerna, där jag berättar om vad som är på gång i STAR och på himlen.

Anmäl din mailadress till ordforande@starastro.org, så får du mailen.

Din mailadress kommer inte att synas för de som får brevet, och jag kommer inte att sprida din mailadress, utan bara använda den för att skicka dig relevant information.

Katarina Art
Ordförande STAR

2019-09-30 Karaktärisera exoplaneter med CHEOPS

Alexis Brandeker

Alexis Brandeker är docent i astronomi vid Stockholms universitet men också STAR-medlem sedan många år. Hans mest aktiva tid i föreningen ligger några årtionden tillbaka, men trogna läsare av STELLA erinrar sig kanske några artiklar med avancerat matematiskt innehåll från hans penna.

I måndags besökte Alexis Magnethuset igen och höll ett föredrag om CHEOPS, ett europeiskt satellitprojekt till vars förberedelsearbete han själv bidragit. CHEOPS-satelliten, med en längd på 1,3 meter och vikt 280 kg, medför ett spegelteleskop (typ: Ritchey–Chrétien) med 30 cm öppning och ett kamerachip på 1024×1024 kvadratiska 13 mikrometers-pixlar. Uppskjutningen med en rysk Soyuzraket är bestämd till den 17 december i år från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. Huvuduppgiften för satellitteleskopet blir att från sin bana på 70 mils höjd med omloppstid 90 min med högsta precision under lång tid följa ljusstyrkevariationerna hos närbelägna stjärnor som har befunnits hysa exoplaneter. Från ljuskurvans utseende under den tid en exoplanet passerar framför och något skymmer moderstjärnan kan man sedan sluta sig till planetens radie, vilket är det primära målet för denna s.k. ”passagemetod”. Väljer man dessutom sådana objekt vars massa tidigare bestämts med den s.k. ”radialhastighetsmetoden” (baserad på uppmätta dopplerförskjutningar i stjärnans spektrum som följer av att exoplaneten fått den att ”vagga”) blir det möjligt att uppskatta planetens täthet. Därmed kan den klassas som t.ex. ”gasjätte” eller ”stenplanet”. Passagen ger också upplysning om banelement som radie, omloppstid och inklination (lutning). Sammantaget skall informationen bidra till förståelse om hur planeterna bildats.

Från den första verifierade upptäckten 1995 har man i dag hittat över 4000 exoplaneter. Rymdteleskop som Kepler och TESS har haft stor roll i inventeringen. CHEOPS kommer att ta vid efter sina föregångare, men koncentrera sig på ett urval av lämpliga objekt i syfte att få data av högsta kvalitét med passagemetoden. Det ställer krav på teleskop och fotometer. Som exempel skall kamerachippets temperatur hållas vid -40oC med variationer inom +/- 10 mK.

Det svenska bidraget till CHEOPS-projektet gällde i första hand mjukvaruutveckling: en dataflödessimulator och en ”Interactive Data Extractor”. Satelliten och kameran skall förhoppningsvis hålla och leverera data i åtminstone fem år. Slutet kommer när CCD-chippet blir alltför strålskadat. Informationen från CHEOPS kommer att ligga till grund för kommande satellitteleskop som NASAs James Webb i valet av objekt för t.ex. studier av exoplaneternas atmosfärer.

Text: Bertil Forslund

 

2019-09-28 Astronomins Dag Och Natt (ADON)

STAR tog del i det landsomfattande evenemanget, nu som under tidigare år, och ställde upp med föredrag och teleskop­demonstration för allmänheten. Bland funktionärerna som gjort förberedelser i Magnethuset och därefter från kl. 18 skötte försäljning av kaffe med tilltugg, syntes bl.a. Oscar Zanetta, Hans-Erik Barner, Anton Vannesjö och Håkan Lundberg. Efter kl. 21 och mörkrets inbrott bjöds allmänheten i mindre grupper upp till kupolen. Där fanns Gunnar Lövsund, Bernt Balkh och Gunnar Bokhagen redo att demonstrera vårt stora teleskop och berätta om hur det används.

Dessförinnan, med start vid 18-tiden, höll Nils-Erik Olsson en dubbelföreläsning betitlad ”Vårt gåtfulla Universum”. Han inledde med ett historiskt perspektiv på astronomi och Universums utforskning, från forntida stjärnskådning till hur så småningom Solen sattes i centrum av Kopernicus och efterföljare. Vidare en genomgång av teleskopens utveckling från Galileis och Newtons enkla kikare till dagens jätteinterferometer på Cerro Paranal med sin adaptiva optik, samt förstås rymdteleskopen. Så följde en presentation av mer eller mindre lättobserverade rymdobjekt som stjärnor, planeter, asteroider, kometer, galaxer och svarta hål.

Avslutningsvis ställdes åhörarna inför några av Världsalltets gåtor:

  • Finns det liv på andra planeter?
  • Eftersom bara 4 % av Universums totala massa är känd, i form av stjärnor, planeter och interstellär gas, vad är då resten? 23 % har beräknats vara osynlig s.k. ”mörk materia”(?). Resterande 73 % benämns t.v. ”mörk energi”(??).
  • Hur stort är egentligen Universum?
  • Kan det samtidigt existera flera parallella Universa?

Måndagsvädret var mulet och småregnigt, d.v.s. inte särskilt inbjudande för personer som önskade få se stjärnhimlen genom STARs teleskop. Besökarantalet blev därför relativt lågt denna gång -knappt 50. Ändå räckte det till några grupper, som slussades upp i kupolen för visning av vår Schmidt-Cassegrain reflektor, och faktiskt höll regnet upp vid några tillfällen tillräckligt länge för demonstration av optiken.

Text: Bertil Forslund