Historia

STARs Historia

Klubben bildades 1963, som en underavdelning till Svenska Astronomiska Sällskapet och hette då Stockholms Amatörastronomiska Klubb (SAK). 1988 slogs tre Stockholmsklubbar (SAK, Astronomiska Sällskapet Plejaderna – ASP och Djursholms AstronomiKlubb – DAK) samman till STockholms AmatörastronomeR (STAR).

Klubben disponerar sedan 1964 kupolen i Stockholms Gamla Observatorium, beläget på Observatoriekullen. Från 1985 används också Magnethuset på samma ställe för klubbverksamhet. Sedan 1979 disponerar klubben Meridianpassagehuset och Astrografkupolen vid Saltsjöbadens Observatorium.

I Magnethuset bedriver vi bl.a. visningsverksamhet i samarbete med Observatoriemuseet. STARs instrumentering är en Zeiss refraktor (13 cm apokromat), ett Meade LX200 (10″) samt några mindre teleskop.
I Saltsjöbaden finns en dubbelreflektor (10″ Newton, 10″ Cassegrain) samt en Zeiss refraktor (13 cm apokromat) med en ledtub (7,5 cm). Vi disponerar även en astrograf (40 cm) med en ledtub (20 cm).

Magnethushistoria

1753 invigdes huvudbyggnaden på Observatoriekullen. Då rena landet utanför Stockholm. Syftet var att den svenska vetenskapsakademien skulle få ett eget observatorium för att utge en svensk almanacka. 1838 byggdes “det stora magnethuset”, helt utan järn, för att studera det jordmagnetiska fältet. 1915 konstruerades och byggdes observationstornet i den norra änden av magnethuset. Ett Zeiss Cassegrain teleskop (10″) placerades här, efter att ha använts som ett solförmörkelseteleskop i Långsele 1914. I samband med yrkesastronomernas flytt från Observatoriekullen till Saltsjöbaden 1931, omvandlades denna kupol så småningom till ett kontorsutrymme. STAR återinvigde en egenkonstruerad och av medlemmarna byggd kupol 1989, också innehållande en gjuten pelare för ett Meade teleskop (10″ SCT).